Nu har vi kommit väldigt långt med allt. Igår kom både mina och Antons föräldrar till oss och jobbade. Pappa hade med motorsågen och kapade med glädje ned två träd som har stått lite ivägen framför ladan. Anton och hans pappa höll på i stallet hela dagen och fick upp pålar och sånt så nu är det inte jättemycket kvar. De 18 ton grus vi beställde räckte dock inte så mer grus ska in dit. Jag trodde faktiskt aldrig den där högen skulle försvinna.

Alla stolpar till hagen är numera nedslagna och jag har dessutom satt i isolatorer i de allra flesta. På något ställe saknas grindisolatorer, men det blev mörkt igår kväll när jag höll på. Hästarna kommer om en vecka, om allt går som planerat. Eller inte alla hästar. Tessan och den inackorderade ska komma då, i Elmas stall har de fått kvarka (smittsam sjukdom) så hon får inte komma förrän tidigast i slutet av september. Jättetråkigt att det blev så, men känns ju bättre att sjukdomen upptäcktes nu än att hon skulle komma och smitta de andra två hästarna hos oss.

Sitter nu i skolan, för skolan har faktiskt också börjat igen. Det går bra att åka buss faktiskt. Får väl se hur det går i vinter när man får stå och frysa på busshållplatsen...

Nu sitter jag ute på min veranda. Det känns bra. Solen har börjat täckas av moln, men tidigare idag har det varit blå himmel. Bra sista dag på sommarlovet. Imorgon börjar det igen. Skolan alltså. Jag har inte alls någon lust.

Katterna är utekatter. Eller i alla fall nästan. Jag vågar låta dem vara ute utan mig. Vågar till och med gå in och stänga dörren! Ropar dock på dem ibland. De verkar inte gå långt. Ceasar springer runt och är överallt. Sindy tycker om att vara i vårt 1600-tals uthus. Det har ett hål bredvid dörren som hon klämmer sig in genom. Vad hon gör därinne har jag dock inte förstått än...

Jag inser att det var längesedan jag skrev här. Det beror mest på att vi inte har något Internet än.

Vi har flyttat in helt nu och trivs jättebra. Igår var katterna ute utan koppel för första gången. Ceasar var glad trots regnet. Sindy gick aldrig av verandan. Idag däremot... de springer runt här ute som galningar. Är lite orolig för dem, tror de saknar det vett som krävs för att vara utekatt... Av någon anledning går de runt och jamar. Jag vet inte vad de vill ha sagt.

Själv har jag slagit stolp. Anton och alla andra trodde inte jag skulle klara det. Men det gjorde jag! Tog en liten paus nu och ska fortsätta snart. Om jag får in katterna dvs...

Ligger i sängen i huset efter att ha sovit nio sköna timmar. Ceasar var dock inte så tyst som vi hade hoppats på. Vid fyra började han jama. Nu håller han på igen. Vet inte vad han vill riktigt. Han har i alla fall hittat ett bra ställe att ligga på: på bjälkarna i taket i vardagsrummet!

Vi flyttade hit allting igår. Min bror kom med en liten lastbil från sitt jobb så vi klarade av att bara köra en vända. Sen var det bara till att packa in. Bror har brutit armen så han kan inte bära istället roade han sig med att klippa gräset med pappas åkgräsklippare. Det behövdes verkligen göras, det hade nog inte blivit klippt på en månad. Nu blir det lättare för oss att klippa med vår lilla cylinderklippare från 79 eller vad det nu var.

Lådorna står högt och lågt här, men det går nog bra när man börjar packa upp dem. Idag ska vi åka till Skövde för att städa lägenheten. Förhoppningsvis går det relativt smärtfritt.

Igår fick vi då vårt hus. Världens finaste är det. Jag är helt opartisk. Tidigare trodde vi att vi skulle hinna börja måla och tapetsera redan igår, men det blev inte något sånt. Vi fick hjälp att förstå vattentanken och värmen och allt annat av de gamla ägarna, sedan kom Antons föräldrar och syster med familj (sambo, barn och hund) förbi. Mer än så hann vi nog inte riktigt med.

Idag har vi däremot jobbat desto mer. Jag och Anton åkte härifrån lite över sju imorse, hoppade in på ICA (där vi faktiskt inte var själva!) för att handla lite mat att ha under dagen och så hämtade vi Jenta (ovan nämnda systers hund) som fick vara med oss ute i huset. Eftersom vi målade och höll på inne så fick hon vara ute. Hon var så snäll så, låg i skuggan och vilade (förutom vid två tillfällen: först när det kom en kvinna gående med stavar och andra gången när en man kom med sin hund, då var Jenta tvungen att skälla lite).

En av grannarna kom förbi och presenterade sig. Han är storbonden där och en gång ägde han ungefär allting (inklusive vårt hus). Anton pratade senare med mannen som hade hund, men jag var upptagen med målandet, men han var tydligen trevlig (grannen alltså. Eller ja, Anton är ju ockås trevlig).

Och så till vad vi faktiskt har gjort. Vi har målat hela vardagsrummet och köket. Från början hade vi bara tänkt måla en av väggarna i vardagsrummet, men vi insåg att det var massa fula hål och så i den gamla tapeten så vi målade hela rummet ljusgrått. Köket/hallen var tidigare brunt så där målade vi en vända med färgen äggskal och ska måla en gång till imorgon.

I vardagsrummet är det öppet till nock så där var väggen väldigt högt upp. Efter lite diskussion ("Jag tänker inte klättra upp dit!") fick jag bli den som klättrade upp på den rangliga stegen för att stå på bjälkarna och måla väggen där uppe. Jag är egentligen inte höjdrädd, men det var läskigt ändå. Fallhöjden var ju säkert närmare tjugo meter ("tjugo meter var väl kanske att underdriva det hela lite," säger Anton när han läser vad jag skriver. Använd ert sunda förnuft så förstår ni nog att bjälken kanske var två och en halv meter från golvet). Där fick jag i alla fall stå och måla. Varmt som tusan var det också!

Den delen av målandet var inte alls särskilt rolig, men annars tycker jag att det var riktigt roligt. Jag är nog dock inte riktigt så bra som jag tror för när jag var klar hade jag målarfärg precis överallt! Mina kläder var nästan mer vita och gråa än sina ursprungliga färger. Fasen, jag var ju mer vit och grå än hudfärgad! Jag vet inte heller vad jag gjorde för fel, varför just jag fick så mycket färg på mig. Visst, jag klantade mig lite och klev på färglocket och satte mig på en färgklick, men det händer väl alla ibland... Eh... Det gick i alla fall bort med varmvatten och skrubbande.

Vi har jobbat på bra idag så imorgon är det bara köket/hallen och eventuellt påbättringar på färgen i vardagsrummet. Antons pappa tog på sig att tapetsera sovrummet och det vill jag inte ta ifrån honom för han gör det så bra! Förhoppningsvis jobbar vi på lika bra imorgon och då åker vi nog iväg till sjön och badar. I alla fall om vädret liknar det som var idag.

Nu ska jag sova för att orka upp tidigt imorgon!